fredag 29 december 2017

Summering: Bryggåret 2017

Tänkte genom ett litet inlägg summera lite grann vad vi har sysslat med under året som gått. Försått att detta inte är allas favorit inlägg men det är valfritt att läsa.;)

Bryggningar
Om vi börjar med våra olika bryggningar så har det under året bara bryggts 3 stycken olika öl. Ett lite starkare och två svagare, ljust, mellanmörkt och mörkt, så en hyfsad blandning:
  • American Brown Ale (Hoppy Fox)
  • Imperial Porter med råg, en del med chili (Princess of Rye)
  • IPA med stora mängder humle och en del med mango och ananas (333 IPA och Manana IPA)
Samtliga öl har blivit bra eller mycket bra så det får vi vara nöjda med. Anledningen till att det inte blev fler bryggningar än så här är att vi alla tre kände att vi behövde prioritera annat under hösten. Men till våren så kör vi igång igen! Det blev tyvärr ingen cider detta året iom bristen på äpplen pga den dåliga sommaren. Vi får hoppas på ett bättre äpple år nästa år helt enkelt.

Däremot så har vi satt en hel del mjöd i år, nämligen hela sju stycken:
  • Astrid (fruktmjöd gjort med granatäpplejuice)
  • Athelstan (traditionellt mjöd gjort på timjanblomsterhonung) 
  • Floki (fruktmjöd gjort med mango och persika)
  • Siggy (svagare, torrt mjöd med fläder och jordgubbar)
  • The Seer (Starkt bärmjöd med svarta vinbär, röda vinbär och björnbär)
  • Torvi (fruktmjöd gjort med nektariner och mango)
  • Ubbe (traditionellt mjöd gjort på lind och skogshonung)
     
Tiden får utvisa hur vi lyckats med dessa. 5 av ovanstående står tex fortfarande i jäskärl och väntar på att klarna alternativt mogna till sig.

Årets SM häfte

Prisutdelning Amylases Sommarölsträff

Tävlingar
På tävlingens fronten blev det ett lite lugnare år än förra med ett deltagande i SM och Amylases Sommarölsträff. Tyvärr kunde vi inte delta i årets Vinterölsträff då datumet krockade med annat.

Bloggen/Facebook
Detta året har antalet inlägg varit färre än tidigare år och därmed har trafiken minskat något. Det har inte funnits samma ork och tid till bloggen som tidigare då jag har börjat ett nytt jobb under året och dessutom har vi renoverat intensivt här hemma. Med dessa förutsättningar så får jag känna mig nöjd med antalet inlägg.

Vår Facebook sida har under året fått många nya gillare, idag har den hela 1078 st. För nästa år finns det en del utkast till idéer för att fortsätta att utveckla bloggen och behålla den intressant. Men har ni tankar, tips eller funderingar så hör gärna av er.

Ja, 2017 blev ett lite lugnare år. Men vi hoppas kunna skruva upp tempot under 2018! Vi kommer under januari presentera våra planer för våren!

God forstsättning på er, kära läsare!

söndag 26 november 2017

Provsmakning: Lagertha

För nästan ett år sidan satte jag, Royne och Pehr (från Bellevue Brewing som vi delar lokal med) igång tre olika mjöd, ett naturellt, ett med hallon och slutligen ett med apelsin och kanel. Hallon och apelsin/kanel versionen blev flasktappade ganska fort medans den naturella blev liggandes på jäskärl en längre tid pga problem med utjäsning och klarning. Var inte så länge sedan det blev dags för flasktappning av den. Men oavsett vad nu är det dags för en officiell provsmakning.

Lagertha, hallon!

Utseende: Hallonversionen är förstås härligt röd, apelsin/kanel och den naturella versionen är ljusgula. Självklart är det hallonversionen på bilden.:)

Arom: Hallonversionen doftar härlig av hallon och lite citrus (från honungen). Apelsin/kanel har en kraftig citrus arom. Den naturella har en liten touch av citrus den med tillsammans med en arom som jag bäst beskriver med ordet honung.

Smak: Om vi börjar med hallonversionen så smakar den naturligtvis hallon med en liten citrussmak i bakgrunden. Hade kunnat haft i mer hallon en det kilot vi använde till 10 liter. Iom att den är utjäst till under noll (0,995) så blir den här tillsammans med syran från hallon något syrig. Hade varit bättre med kanske ett halv kilo mer hallon och mer honung så att restsötman hade hamnat på 1,010 åtminstone. Hade också med det jag vet idag istället använt jästen Lalvin 71B-1122 som funkar väldigt bra till mjöd med bär i.

Apelsin och kanel versionen är en intensiv historia. Mycket smak av apelsin men också honungen med i bakgrunden. Även denna jäste ut till 0,995 och därmed torr. Med syran från apelsinen så blir den här syrlig, på gränsen till sur. Hade behövs en relativt hög restsötma för att balansera upp den här.

Slutligen den naturella versionen då. Arom av honung och något annat som jag inte riktigt kan sätta fingret på men gissar det kommer från ekspiralen. Smake. Trots en restsötma på 1,035 så känns inte detta sött, snarare ganska balanserat. Hade eventuellt kunnat använt mindre ek. Något endimensionell och tråkig i smaken dock.

Slutsats: Den här provsmakningen illustrerar helt klart det som är det svåra med mjöd, balansen. Det gäller att få balans mellan sötma, syra(från eventuell frukt eller bär) och/eller tanniner (från ek). Både hallon och apelsin/kanel versionerna lider helt klart av dålig balans. Båda versionerna hade vunnit på större restsötma, apelsin/kanel hade helt klart behövt mer restsötma än hallonversionen.

Lite oväntat (i alla fall för mig) så blev den naturella versionen bäst. Tack vare tanninerna från ekspiralen blir balansen helt ok. Hade vi använt någon mer spännande och intressantare honung än vanlig vildblomsterhonung hade den blivit riktigt bra.

Summa summarum blev dessa tre mjöden bra erfarenheter som vi tagit med oss till dom fem mjöd (Siggy, Torvi, Ubbe, Athelstan och The Seer) som vi startade i höstas. Återstår att se om vi lyckas bättre med dom men jag tror det.

Glaset är ett så kallat barrel-aged glas från Sejdelshoppen om någon undrar.:) 

onsdag 4 oktober 2017

Bryggning: The Seer

Så blev det dags för rapporteringen om det femte mjödet som vi satte igång i helgen. Nu är det dags för The Seer, ett riktigt kraftigt fruktmjöd med svarta vinbär, röda vinbär och björnbär.

The Seer
Receptet blev enligt nedan:
  • 6,5 kg vildblomsterhonung
  • 1 kg klöverhonung
  • 0,5 kg skogshonung
  • ca 4 liter röda vinbär
  • ca 3 liter svarta vinbär
  • ca 1.5 liter björnbär
  • Bären kokades dagen innan till en 15 liter must som jag tillsatte pectolase i för att förbättra möjligheterna till att bli av med grumligheten.
  • 5 g kalciumkarbonat (för att pHt inte skall sjunka för lågt och störa jäsningen)
  • 4 g Fermaid K
  • 18 g GoFerm
  • 3 st paket Lalvin 71B-1122
  • Uppmätt OG 1,130
Innan jäsning.
 Det blev lite större volym än vad som var tänkt, var svårt att beräkna hur mycket volym som bären skulle suga i sig så det blev hela 15 liter i bärmust. Bärmusten hade ett OG på 1.010 innan vi tillsatte alla honung. Honungsmässigt så blev det här ett mjöd där vi tog honung (klöver och skog) som blivit över. Iom styrkan och den större volymen valde vi att tillsätta 3 paket jäst och därmed mer GoFerm.

Tanken med det är mjödet är ett kraftigt, starkt bärmjöd med en restsötma som skall ta ut syran från vinbären. Eventuellt får vi lägga i ytterligare lite honung efter att jäsningen är avslutad. Nu får det här besten stå och jäsa i 5-6 veckor innan vi gör en första omtappning. Lite beroende på syran, restsötman och smaken så tillsätter vi kanske även en liten mängd ekspiral till denna.

Bryggning: Athelstan

Och så blev det dags för det fjärde mjödet som vi startade igång i helgen. Fjärden ut blir Athelstan, ett traditionellt mjöd gjort på timjanblomsterhonung.

Athelstan
Fick idén till det här mjödet när jag var på en resa till Kreta i somras. Av en slump såg jag honungen i en fruktaffär och fick provsmaka och där och då insåg jag direkt att den här honungen måste jag göra ett traditionellt mjöd på. En djup lite fruktig smak som påminde om russin, tyckte jag. Iom att jag inte hade lust att köpa 5-6 kg honung och ta med mig hem så fick det räcka med ca 2 kg och en mindre sats. Receptet blev enligt nedan:
  • 2,15 kg timjanblomsterhonung
  • 0,,2 kg vildblomsterhonung (för att komma upp ytterligare i styrka)
  • Kokat vatten nerkylt till 18 C för att tillsammans med honungen komma upp i 6 liter.
  • 1 g Fermaid K
  • 6 g GoFerm
  • 1 st paket Lalvin D47
  • Uppmätt OG 1,130
Innan jäsning.

En ganska högt OG på det här mjödet och tanken är ett mjöd med en hög restsötma som lyfter smaken av timjanblomsterhonungen. Lite beroende på smaken och restsötman så kommer det tillsattas lite ek till det här mjödet. Tanken är en liknande mjöd som Ubbe, ett mjöd som man smuttar på.

tisdag 3 oktober 2017

Bryggning: Ubbe

Då var det dags för inlägg om det tredje mjödet som vi startade i helgen. Nu är det Ubbes tur, ett traditionellt mjöd gjort på mestadels lind men även en del skogshonung.

Ubbe
Fick idén till det här mjödet när jag var på SM i år och fick provsmaka ett mjöd bara gjort på lindhonung som Jonas Andersson hade gjort. När jag sedan en dag sprang på just lindhonung i min vanliga ICA affär så var beslutet enkelt. Valde att lite fräckt kopiera Jonas receptet med jäst och OG men valde att tillsätta lite skogshonung för att skapa lite komplexitet och även få ner intensiviteten från lindhonung lite grann. Receptet blev enligt nedan:
  • 4 kg lindhonung
  • 1 kg skogshonung
  • 0,2 kg vildblomsterhonung (för att komma upp i stryrka)
  • Kokat vatten nerkylt till 18C för att tillsammans med honungen upp i 14 liter.
  • 3 g Fermaid K
  • 6 g GoFerm
  • 2 st paket Lalvin D47
  • Uppmätt OG 1,120
Innan jäsning.

Tanken med det här mjödet är att få en restsötma och kanske även tillsätta lite ekspiral, lite beroende på smak och utjäsning. Sen är in det heller tanken att detta är något mjöd man skall dricka stora mängder av utan snarare något att smutta på. Vi får se hur det blir, ju skall det stå och jäsa en längre tid innan vi gör första omtappningen.

Bryggning: Torvi

Vi fortsätter med rapporteringen kring dom 5 st mjöd som vi startade upp i helgen. Första mjödet var ju Siggy, ett svagare, torrt och kolsyrat mjöd med jordgubbar och fläder. Nu forsätter vi med Torvi, ett fruktmjöd med mango och nektarin.

Torvi

Detta mjödet är en vidareutveckling av Floki som vi initialt inte är helt nöjda med. Vi valde därför att göra ett antal ändringar:
  • stora delar apelsinblomserhonung istället för bara vildblomsterhonung
  • annan jäst, Lalvin D47, skall ge mer tropiska smaker. 
  • persikorna bytte vi ut mot nektariner
  • högre og och därmed troligtvis (trots jästbytet) högre restsötma
Receptet blev enligt nedan:
  • 4 kg apelsinblomsterhonung
  • 1 kg vildblomsterhonung
  • 3 kg nektariner, skalade, rensade från kärnor och mixade till puré.
  • 2 kg fryst mango gjord till puré.
  • Kokat vatten nerkylt till 18C för att tillsammans med honungen och fruktpuren av nektariner och mangon komma upp i 15 liter.
  • 3 g Fermaid K
  • 6 g GoFerm
  • 2 st paket Lalvin D47
  • Uppmätt OG 1,120
Innan jäsning.
Vi hoppas att genom att ha gjort en väldigt fin puré av frukten slippa allt för stora förluster vid omtappningar pga flytande fruktrester. Förhoppningsvis leder dessa förändringarna i receptet till något positivt, smakmässigt.:)

Bryggning: Siggy

I helgen satte jag, Daniel och även Royne (från Bellevue Brewing) igång 5 st olika mjöd. Men för att hålla en bra struktur på bloggen så blir det 5 st separata inlägg med ett mjöd i varje istället för ett enda stort långt inlägg.

Siggy

Vi börjar med mjödet Siggy (fortsätter med namngivning från The Vikings), ett svagare, torrt och kolsyrat fruktmjöd med fläder och jordgubbar.
  • 2,3 kg blomsterhonung
  • 1 kg jordgubbar
  • 45 fläderblommor
  • Jordgubbarna och flädern kokades till en 10 liters must som vi tillsatte pektolase till dagen innan.
  • Kokat vatten nerkylt till 18C för att tillsammans med honungen och fruktmusten komma upp till 14 liter.
  • 2 g Fermaid K
  • 6 g GoFerm
  • 1 st paket Lalvin 71B-1122
  • Uppmätt OG 1,060
Utseende innan jäsning.
Tanken med det här mjödet är att få ett torrt och friskt mjöd som inte är så starkt som mjöd normalt sett är. Förhoppningsvis skall jästen passa bra ihop med jordgubbarna och flädern. Nu får det här stå i några veckor (iom den relativt låga OGt så kommer det inte jäsa lika länge som dom andra) innan det är dags för en första omtappning.

fredag 29 september 2017

Flasktappning: Floki

I helgen blev det dags för flasktappning av mitt och Daniels mjöd med magno och persika som jag startade igång i slutet av maj.

Iom att mjöd kräver en hel del omtappningar för att klarna så summerar jag därför som vanligt samtliga omtappningar av detta mjöd nedan i detta inlägget istället för att göra en massa enskilda "omtappningsinlägg".

25/5:  Mjödet sätts igång. OGt mäts upp till 1,110.

En första omtappning.


30/6: En första omtappning. FGt mäts upp till 1,004 vilket känns ganska perfekt. En lärdom till nästa gång blir dock att verkligen göra en pure av frukten, annars får man väldigt stora förluster pga flytande fruktrester.

Innan en andra omtappning.

10/7: Fortfarande grumlig och en del fruktrester.  Gör en omtappning och tillsatte 2 ml av vardera lösning av Kwik Clear.

20/8: Fortfarande grumlig. Tillsatte 2 ml av vardera lösning av Kwik Clear igen.

En kort tid innan flasktappning.

8/9: Lite grumligt fortfarande, hade kanske för bråttom med att tillsätta Kwik Clear första gången.

17/9: Flasktappning, helt klart smak av persika, återstår att se om detta blev helt lyckat. I varmt tillstånd tycker jag mig hitta någon smak jag inte är helt förtjust i. Valde att flasktappa trots grumligheten iom flytt till ny lokal. Mer om den nya lokalen i ett senare inlägg.

Flasktappning: Astrid

Iom att mjöd kräver en hel del omtappningar bla för att klarna så summerar jag därför samtliga omtappningar av detta mjödet i detta inlägget istället för att göra en massa korta omtappningsinlägg.


15/4: Mjödets sätts igång. OGt uppmättes till 1,125.

Efter jäsning.


28/4: En första omtappning för att avlägsna mjödet från jäskakan och för att bli av med grumligheten gjordes. Ett SG prov togs och mättes upp till 1,050, dvs bara 9,8%. Rejält mycket högre SG än vad jag hade förväntat mig.

23/5: Nästan blank med jäsningen hade fastnat på 1,050. I brist på andra idéer tillsatte jag ett paket EC-1118.

Nästan blankt/klart!

29/6: En omtappning men jäsningen har helt fastnat på 1,050. Tillsatte ytterligare en liter granatäpplejuice.

10/8: Tillsatte 4 g kalciumkarbonat, 2 g GoFerm och 4 g Fermaid-k och ett paket EC-1118 och ett paket QA-23 i ett försök att få igång jäsningen igen.

20/8: Ytterligare en FG prov visade nu 1,042. Iom att jag inte tog något prov efter att jag tillsatte ytterligare granatäpplejuice så vet jag inte om jäsningen kom igång igen eller ej. Men rätt gott och balanserat ändå faktiskt. Restsötman tar ut mycket av granatäpples syrlighet. Och det smakar av både honungen och granatäpplejuicen. Tillsatte Kwik Clear för att få det riktigt kristalklart och göra det redo för flasktappning.

8/9: Sista omtappningen innan flasktappning. Kwik Clear har helt klart gjort jobbet bra.

17/9: Flasktappning. Smakar lovande. Syran från granatäpplejuicen gör att detta mjödet inte alls uppfattas så sött som det kunde gjort.

Flasktappning: Lagertha

I helgen blev det dags för flasktappning av det sista av dom mjöden  jag gjorde tillsammans med Pehr och Royne från Bellevue Brewing i oktober förra året.

Iom att mjöd kräver en helt del omtappningar så summerar jag därför samtliga omtappningar av dessa mjöd i ett och samma inlägget.

15/10:  Dom olika mjöden sätts igång. Hallonversion mäts upp till 1,100, apelsin med kanel till 1,105 och den tradtionella till 1,127.

Efter en första omtappning.


30/11: Omtappning av samtliga versioner. Både hallon och apelsin med kanel versionen mätte ett SG 0.995 dvs rejält torrt och utjäst. Det traditionella mjödet mätte dock bara SG 1,040 men denna visade till skillnad från dom andra tecken på att fortfarande jäsa. I det traditionella mjödet tillsatte vi 2 gram ytterligare jästnäring, dom andra versionerna tappades bara om. En apelsin skivades och lades ner i jäskärlet tillsammans med en kanelstång till apelsin och kanelversionen. Hallonversionen smakade mycket lovande med var ganska syrlig vid detta tillfälle.

En omtappning senare.


23/12: Omtappning av hallon och apelsin versionerna för att bli av med fruktrester och gammal jäst. Hallonversionens syrligt hade nu minskat och var nästan njutbar. Viss alkoholhetta. Apelsin och kanel versionen smakade mycket lovande men hade fått en kraftig beska av apelsinskalen.

17/1: Flasktappning av hallonversionen och omtappning av apelsin och kanel och den naturella versionen. Apelsin och kanel versionen har tappat en del beska men lite var kvar. Den naturella verkar dock ha stoppat på 1,038. Vi tillsätte 2 gram jästnäring till den.

29/1: Flasktappning av apelsin och kanel versionen som verkade ha mjuknat något. En viss alkoholhetta dock. Eftersom den traditionella var alldeles för söt för vårat tycke så testade vi att tillsätta en jäst som hette Lalvin QA23, en jäst med högalkoholtolerans och låga krav på näring och syre. Tanken var att den skulle jäsa ut mjödet lite mer.

23/5: Den traditionella versionen har jäst ner till 1,035. Vi nöjde oss med det. Dock fortfarande väldigt grumlig. Gjorde en omtappning och tillsatte bentonite för att hjälpa till med klarningen.

30/6: Den traditionella har klarnat något men fortfarande lite grumlig. Gör en omtappning och tillsätter 2 ml av vardera lösning av Kwik Clear.

Det naturella mjödet efter Kwik Clear.

10/7: Kwik Clear gjorde verkligen susen. Helt blank! Flasktappning får bli efter semestern.

8/9: Tillsatte ca 1/4 dels ekspiral av medium rostad fransk ek.

17/9: Flasktappning, detta smakar lovande!

lördag 23 september 2017

Flasktappning: Ragnar Lothbrok

I helgen blev det dags för flasktappning av mitt mjöd med lönnsirap (acerglyn heter mjödstilen) som jag satte igång i oktober förra året.

Iom att mjöd kräver en hel del omtappningar så summerar jag därför samtliga omtappningar av det här mjödet i detta inlägget istället för flera mindre intressanta omtappningsinlägg.

Innan jäsning.


14/10: Mjödet sätts igång. OG 1,110 uppmäts.

13/11: Mäter SG som nu är nere i 1,012 och därmed uppe över 13% alkoholhalt. Går en omtappning till ett annat jäskärl och tillsätter ytterligare 660g lönnsirap, 500g honung och 4 g jästnäring. Nytt SG blev 1,024.

9/12: Ytterligare en omtappning för att få bort mjödet från död gammal jäst. SG mätte nu 1,020.

Efter jäsning och ett par omtappningar.


14/1: Dags för ytterligare en omtappning. Forfarande lite grumligt. SGt mäts nu till 1,016 och jag misstänke att det var färdigjäst. Beräknad alkoholhalt blev ca 14%. Ganska gott redan nu men med en viss alkoholhetta.

23/5: Fortfarande något grumlig. Gjorde en omtappning och tillsatte bentonite för att få det att klarna.

Fortfarande grumligt....


30/6: Lite mindre grumlig men lite grumlighet finns kvar. Ytterligare en omtappning och tillsatte 4 ml vardera avlösning av Kwik Clear.

Efter Kwik Clear!


10/7: Äntligen helt blank, Kwik Clear fixade biffen, igen. Flasktappning blir efter semestern.

8/9: Tillsatte lite mer en 1/2 ekspiral (medium rostad fransk ek).

17/9: Flasktappning, detta smakar lovande!

Får återkomma med en provsmakning! ;)

Provsmakning: Helga

Dags för ett första provsmakningsinlägget av ett mjöd här på bloggen. Först ut blir Helga, ett mjöd med passionsfrukt och mango som jag satte igång i mellandagarna. Jag hade även med mig några flaskor till Amylases Sommarölsträff i somras som fick ett väldigt positivt mottagande.

Helga!

Utseende: Färgen är ljusgul, bubblorna skapar i början ett vitt tunt skum som snabbt försvinner.

Arom: Aromen är fruktig, frisk och naturligtvis med inslag av honung.

Smak: I smaken dominerar den fruktiga smaken som man känner i aromen. Tillsammans med torrheten skapas en tilltalande friskhet. Kraftigt kolsyrad, som var tanken. Var lite orolig att det inte skulle finnas någon jäst kvar till kolsyrejäsniingen men det fanns det öppenbarligen.:)

Slutsats: Målet med det här mjödet var något torrt, kolsyrat, somrigt och friskt som inte var superstarkt. Och det anser jag mig ha lyckats med. Sen finns det alltid små detaljer som man kunde gjort annorlunda. Mangon gjorde ju inget smakmässigt avtryck och jag hade kunnat använt mer passionsfrukt än vad jag gjorde. Ett alternativ till nästa gång är att köpa passionsfruktpuré och använda det istället. Skulle kanske även uteslutande använt mig av rapsblomster honong. Hade jag gjort detta hade troligtvis det blivit ett lite bättre tryck i smakerna.

Glaset är ett så kallat teku glas från Sejdelshoppen om någon undrar.:)

torsdag 31 augusti 2017

Bloggen: 300 000 hits! Hipp hipp hurra

Så skedde det idag. Bloggen passerade 300 000 hits! Jätte roligt! Väljer därför att redovisa dom 5 populäraste inläggen som jag gjorde när bloggen passerade 100 000 och 200 000 hits:



Första plats (5954 hits)
Utrustning: Bygge av 62 liters mäsk och lakkärl

Andra plats (4979 hits)
Bryggning: Att brygga imperial stout

Tredje plats (3678 hits)
Utrustning: Vårat 100 liters kokkärl

Fjärde plats (3649 hits)
Bryggning: Tips vid bryggning av starka öl.

Femte plats (3387 hits)
Utrustning: Bygge av jäskammare

Första och tredje platsen är oförändrat sen 200 000 men det är inte mycket som skiljer 3, 4 och 5an. Kan ju säga som så att det dessutom ligger ett par inlägg i hasorna på 5an.:)

Är jättekul att se att bloggen har blivit så populär och omtyckt! Kunde jag inte föreställa mig för 5 år sedan då jag startade bloggen. Men det roligaste är inte mängden trafik utan kommentarer från er läsare! Har ni några tips eller idéer på inlägg så lämna gärna en kommentar eller skicka ett mail till fearwolfbrewery@gmail.com.

torsdag 17 augusti 2017

Planer: Hösten 2017s bryggning mm


Ja, dags att presentera vad vi skall underhålla oss med under den här hösten.

Lokal
Först och främst så kommer vi flytta till en annan lokal. Anledningen till flytten är att avtalet till vår nuvarande lokal sagts upp av värden pga klagomål från boende om lukten från våran "verksamhet". Vi fick detta besked under våren och även om vi fick vara kvar avtalstiden ut (ungefär året ut) så började vi omgående att leta efter ett nytt ställe att brygga på. Efter att kollat med lite folk som jag känner visade det sig att det fanns plats över i Drakens ångbryggeri, ett bryggkooperativ som funnits i många år i Göteborgstrakten. Vi besökte lokalen och pratade med medlemmar i bryggkooperativet och kände att det inte var så mycket att fundera över. Det finns redan en hel del utrustning i den här lokalen så det är skrivande stund osäkert exakt vilken utrustning som vi kommer använda men det ger sig.

Bryggningar
Om vi går vidare med bryggningar så blir det bara två stycken den här hösten. Anledningarna är flera, men vi behöver framförallt dricka upp det vi bryggt. Vi kommer även brygga lite mindre volymer än vi gjort tidigare. Iom flytten och en viss osäkerhet kring vilken utrustning vi kommer använda oss av så väljer vi att hålla oss runt 5-6% på ölen vi brygger under hösten. Följande öl kommer vi försöka brygga under hösten:
  • Paddingtons Mother, brunporter
  • Hoppy Red, american brown ale
Däremot så kommer det bli desto fler mjöd under hösten. Fått lite blodad tand och smak på det här med mjöd. Gillar enkeltheten i processen och att det finns så många möjligheter till smaksättning. Har fått med mig två kompisar på att brygga mjöd och iom det är planen hela fem stycken. Vi får se om så blir fallet men det verkar så i alla fall.:) Följande mjöd är det tänkt vi skall sätta igång under hösten:
  • Athelstan - Ett traditionellt mjöd gjort på timjanblomsterhonung
  • Torvi - Fruktmjöd med mango och nektarin 
  • Siggy - Torrt och kolsyrat fruktmjöd med fläder och jordgubbar
  • Ubbe - Traditionellt mjöd gjort på 4 delar lind och en del skogs honung
  • The Seer - Fruktmjöd med svarta vinbär, röda vinbär och björnbär
Om ni tycker er känna igen namnen på mjöden så kommer dom från den grymma TV-serien The Vikings. :) Vill hålla isär ölen och mjöden namnmässigt.

Vi gjorde ju en cider förra hösten som vi hade velat göra ett nytt försök på men iom den dåliga sommaren så finns det dåligt med äpplen och även iom flytten så känner vi att vi inte riktigt har tiden till det denna hösten utan vi får sikta på nästa höst istället.

Utrustning
Iom bytet av lokal så kommer det troligtvis bli en del ändringar i vilken utrustning vi använder. Finns som sagt sedan gammalt en del utrustning i den nya lokalen och det är i skrivande stund inte helt klart vad vi tar med oss och vad vi kommer göra oss av med. Troligtvis blir det någon form av blandning.

Tävlingar
Angående tävlingar så planerar vi att ställa upp som tävlande på Amylases Vinterölsträff som förra året och många år innan det. I övrigt ligger vi lågt med tävlingar den här hösten.

Bloggen 
Som många av er säkert har märkt så har tempot minskat på bloggen under det här året jämfört med tidigare år. Anledningen är inte att jag tappat sugen eller funderar på att lägga ner bloggen utan helt enkelt att jag bytt till ett jobb som innehåller en del tjänsteresor och även haft en del att stå i privat (stora och tidskrävande renoveringar i huset jag och min familj bor i). Så jag har helt enkelt inte haft tid eller ork att skriva den mängd inlägg som tidigare år. Vi får se hur det blir under hösten men det hänger också lite på om jag får tips/förslag ifrån er läsare vad jag skall skriva om.;)

Så här ser våra planer ut för denna hösten! Hoppas att ni ser framemot dom lika mycket som vi gör!

tisdag 8 augusti 2017

Provsmakning: Monks Secrets

Vi bryggde en belgian dark strong ale med dadelsirap i slutet av november 2015. Efter lite om och men är det nu dags för officiell provsmakning. Anledningen till att provsmakningen dröjt är att ölet smakade "dålig hembryggd" (hittar tyvärr ingen bättre beskrivning) första halvåret. Under hösten började ölet mjukna till sig men då närmade sig Amylases Vinterölsträff som vi hade för avsikt att tävla med detta ölet. Vi valde dock att ställa upp med ett annat öl istället i den tävlingen. Sen skickade vi in flaskor av detta ölet till domarölstävlingen i årets SM. Och ni som följt bloggen ett tag känner till att vi inte publicerar provsmakningsinlägg på våra öl tätt inpå någon tävling för att inte anklagasa för att påverka någon eller några. Men som sagt, nu är det dags för provsmakning, bättre sent än aldrig. :)

Monks Secrets

Utseende: Nötbrun, ett krämig skumkrona skapas vid upphällningen som blir liggandes kvar länge.

Arom: Fruktig, knäckig och något vinös arom.

Smak: Mycket fruktig komplex smak dominerar smaken tillsammans med lite karamell. Värmande alkohol i avslutnigen. Något vinös. Känns något för torr. Svårt att finna jästkaraktären som skall finnas i smaken dock.

Slutsats: Inte vårat bästa öl men helt klart ett godkänt första försök på en för oss ny stil. Tittar man på typdefinitionen så har vi träffat dom flesta parametrarna men däremot så saknas chokladtonerna i aromen och framförallt i smaken. Också något för utjäst för att passa i typdefinitionen.

Skulle jag göra om det här ölet så skulle jag tagit bort dadelsirapen, Special X, strösockret och rågmalten. Hade ökat mängden kandisirap och Caramunich och testat en annan jäst. Mangrove har sedan detta ölet bryggts släppt fler belgiska jästsorter med intressanta egenskaper "på pappret" som jag tror hade passat till det här ölet bättre än jästen vi använde. Kanske även mäska högra (67 C) för att inte jäsa ut för mycket.

Vi lämnade även in flaskor av detta ölet till domarölstävlingen till årets SM och ölet fick 35,5 poäng totalt och det gemensamma intrycket från domarna var även här att det saknas jästkaraktär.

tisdag 25 juli 2017

Provsmakning: Hoppy Fox


VI bryggde en amerikansk brown ale i februari i år och det är hög tid att publicera ett provsmakningsinlägg. Detta blev för oss andra försöket på den här stilen så frågan är om vi lyckats bättre den här gången jämfört med förra gången.


Hoppy Fox

Utseende: Härlig rödbrun färg och en fluffig skumkrona. Helt blank och fin.

Arom:  Maltig arom av knäck och kola och en svag rostad karaktär. Svag citrusaktig arom i bakgrunden.
 
Smak: Smaken skiljer sig något mot aromen. Det är mycket fokus på knäck och kola. I bakgrunden finns en svag rostad och chokladig ton. Finns även en smak av  tallbarr som jag gissar kommer från Waimea humlen.

Slutsats: Andra gången vi ger oss på den här stilen som sagt och tyvärr så misslyckades vi sämre den här gången. Framförallt saknar jag humlesmaken och aromen. Sen hamnade vi även något för högt i OG och även FG för att passa in i typdefinitionen.

Jag känner mig dock trots allt positiv till det här receptet. Och anledningen är att jag tror att med några smärre justeringar så skulle det här kunna bli ett riktigt bra amerikansk brown ale recept. Först och främst hade jag ändrat karamellmalten och tagit en ljusare (ca 80 EBC). Lite mindre basmalt eftersom ölet blev lite starkare än vad det borde blivit. Det borde göra att utjäsningen blir något högre och därmed ett lägre FG.

Och så slutligen 100g mer chokladmalt för att öka på den rostade och chokladiga aromen och smaken. Och slutligen, någon amerikansk C-humle (Cascade tex) eller liknande arom och smak istället för Waimea, den funkar inte helt hundra i den här stilen. Och jag kan avslöja redan nu att vi kommer brygga den här stilen till hösten. ;)

måndag 10 juli 2017

Provsmakning: 333 IPA, Manana IPA

Vi bryggde en IPA men riktigt stora mängder humle i början av april. Satsen delade vi upp den i två olika delar och tillsatte 1,5 kilo vardera av mango och ananas till ena delen. Och under juni månad så tävlade vi men mango och ananas versionen på Amylases Sommarölsträff. Så nu är det högtid för en provsmakning i sommarlunken!

333 IPA

Utseende: Vitt skumkrona. Något grumlig vilket är väntat med tanke på humlemängderna. Slås lite av färgen. Blev helt klart mörkare än vad jag hade tänkt. Det har sedan visat sig att den pale crystal malten jag använde är en ganska mörk pale crystal malt (ca 120 EBC) vilket jag inte uppmärksammade när jag beställde malten till det här receptet. På bilden är versionen utan frukt. Den med frukt är markant grumligare och ljusare.

Arom: Aromen är fullproppad av tropsisk frukt (tänk grape) med lite tallbarr i bakgrunden. Versionen med mango och ananas har en mer tropisk arom som påminner om mango som dominerar aromen följt av arom av grapefrukt.

Smak: Smaken är inte alls så tropisk som man kan tro av aromen. Utan här är det ganska jämt skägg mellan grapefrukten och tallbarren. Vilket är lite synd, hade med facit i hand använt mindre av Wiamea humlen. Ölet upplever jag som oväntat maltig och fyllig trots sin torrhet (jäste ner till 1,013). Jag drar slutsatsen att detta har med valet av karamellmalt att göra. Versionen med mango och ananas skiljer sig ganska mycket från originalet. Här finns det grapefrukt och en fruktig ton som man inte riktigt kan definiera. I eftersmaken kommer malten i bilden.

Slutsats: IPA är en stil som vi inte riktigt nått hela vägen fram med. Och det är samma även denna gången. Men det här är helt klart vår bästa IPA hittils. Vilken version är då bäst? Jo, det är helt klart mango och ananas versionen. Frukten har tillfört en fruktig ton som ger ölet ytterligare en dimension utan att ta över och förstöra ölet.

Nästa gång vi brygger IPA överväger jag att helt skippa karamellmalten, och bara köra Maris Otter pale ale malt. Kanske en 50/50 blandning med mörk munich malt. Känner att för varje IPA vi brygger så ställer jag högre krav på fruktigheten från humlen och det känns som om det inte behövs några stora mängder karamellmalt för att påverka/minska/hindra/dämpa fruktigheten som jag söker. Samtidigt så vill jag inte att IPAn skall bli tunn humlejuice. Inte en helt enkelt ekvation att få till verkar det som. Humlemässigt så kommer jag sikta in mig på något tropiskt fruktigt. Vi får se vad det blir mer exakt nästa vår då vi skall brygga IPA igen, till hösten är det andra stilar som gäller.:)

Glaset är ett så kallat IPA glas från Sejdelshoppen om någon undrar.:) 

söndag 11 juni 2017

Tävling: Amylases Sommarölsträff 2017

Fräntorps hus. Amylase sommarölsträff 2017
Igår gick Amylases Sommarölsträff traditionsenligt av stapeln. Den här träffen har vi ställt upp och tävlat lite sporadiskt i. Ett par gånger har vi tävlat, ett par gånger som besökare och några år har vi gjort vare sig det ena eller andra. Detta har varit lite beroende på vad vi bryggt och om vi haft tid. I år blev det någon form av mellanår. Vi hade bryggt en IPA varav en del med mango och ananas (Manana IPA) som vi tyckte skulle passa väldigt bra att tävla med.

Problemet var att vi alla egentligen redan var uppbokade dagen tävlingen gick av stapeln. Eftersom jag trodde såpass mycket på ölet och att jag även gjort ett mjöd med passionsfrukt (Helga) som jag tänkt bjuda på så slutade det med att jag själv (Peter) tog bilen fram och tillbaka till träffen. På så sätt löste sig logistiken med ölen och mjödet och jag hann även göra andra saker den dagen också, samtidigt som jag kunde vara med på träffen. Tycker väldigt mycket om det goa, gemytliga och trevliga atmosfären som omger dessa träffar samtidigt som man träffar andra hembryggare och jag vill därför helst inte missa dessa träffar.

Sammanlagt ställde det upp 32 st öl det här året. Jag räknade till så mycket som 13 olika humliga öl. Vidare så valde vi att det här året att gå tillbaka till att förvara ölet i flaskor. Partyfaten har krånglat och vi överväger nu en annan lösning som vi spanat in. Men det får av ekonomiska anledningar vänta till hösten. Totalt hade jag med mig 11 liter och det gick åt. Hade tills det räckte till rösterna skulle lämnas in men inte mycket längre, dvs på gränsen, men jag hade inte möjlighet att ta med mig mer.

Responsen var mycket positiv och åtgången var den största någonsin på en sådan här träff.  Tyvärr räckte det inte långt, vårat öl hamnade bara på en 14:e plats i resultatlistan. Öppenbarligen tilltalade varåt öl inte den breda publiken. Av förklarliga skäl provsmakade jag inte konkurrensen i år men många besökare vittnade om den mycket höga kvalitén. Även mitt mjöd fick jag väldigt bra respons på vilket var väldigt glädjande.

Prisutdelning

Vann gjorde Magnus Singerer och Rebecka Singerer med öl nummer 20, Sunshine, en IPA. På andra plats kom Magnus Vasilis med en Berline Weisse med namnet Peach Milkshake Berliner Weisse. Avslutningsvis kom Håkan Emqvist och Henrik Kullander på tredje plats med sin Fläderapa, en American Pale Ale smaksatt med fläder.

Avslutningsvis, ett stort tack till Amylase som anordnade denna träffen!

tisdag 30 maj 2017

Bryggning: Hur länge skall jag koka min vört?

Den här frågan dök upp i ett forum för en tid sedan. Ganska snabbt utkristalliserades det två läger, ett läger som ansåg att ett längre kok höjer OGt och ger mailardreaktioner och det andra lägret som ansåg att långa vörtkok var bortkastad tid och att det var bättre att tillsätta melanoidmalt och maltextrakt.

Långt, kort eller mittemellan?
Så vad är mitt svar på den här frågan? Jo, mitt svar är det svenska "lagom". Ett för kort/klent vörtkok som ger ett för litet bortkok kan ge upphov till felsmaker, grumlighet och även förkorta ölets livslängd/kvalitet. Om inte annat så kommer du behöva använda mer malt eller maltextrakt för att komma upp i OG. Samtidigt kan ett för kraftigt bortkok kan ge ett högre OG än du tänkt dig och även för mycket maillardreaktioner.

I min mening kokar det här ner till följande parametrar:

Volym
Volym är en ganska avgörande faktor. Personer som brygger mindre satser som runt 20 liter har generellt inget problem med ett 10% bortkok. Det är snarare tvärtom. Men börjar du komma upp i volymer runt 50 liter och uppåt så börjar bortkoket sjunka närmare 10%. Om vi genom ett enkelt exempel räknar på en 50 liters sats som ligger på SG 1,075 innan kok och vad OGt blir med ett 10% bortkok:

(75*50) / 45 = 83 = 1,083

Ett barley wine eller imperial stout med ett OG på 1,083 är ju inte direkt hårresande. Det funkar men det ligger i underkant. För att komma upp i OG behövs därför maltextrakt, socker eller ett längre kok eller en kombination av dessa. Problemet med maltextrakt blir kostnaden, 100:- per kilo. I detta specifika fallet hade jag valt att tillsätta lite socker istället och koka 15 minuter längre än normalt.

Procentuellt bortkok
Detta berörs lite grann ovan men beroende på ditt procentuella bortkok så påverkas vörtkokets längd.

Styrka/OG
Berört även detta lite grann ovan med det önskade OGt spelar naturligtvis in. Skall du brygga ett öl med ett OG på 50 så behövs det högst troligtvis inget längre vörtkok.

Stil
Vilken stil du brygger påverkar också ditt val i stor utsträckning. En IPA har ingen anledning till att kokas längre, vill man komma upp i OG, använt mer malt eller lite socker. Barley Wine, Imperial Stout/Porter och en del skotska stilar passar det bättre att koka längre för att få upp OGt men även för maillardreaktionerna.

Melanoider
När en vört kokar så uppstår reaktioner mellan socker och aminosyror som producerar melanoinder. Dessa betraktas oftast som trevliga, typiska för tex grillat kött och rostat bröd. Längre koktider resulterar i ökad mängd  melanoider och gör vörten mörkare.

Så sammanfattningsvis så brygger du tex 60 liter imperial stout så kan ett något längre kok än vanligt vara brukligt för att komma upp i OG. Skall du använda maltextrakt istället så får du använda ganska mycket och det blir relativt dyrt. Vill du komma ännu längre upp i OG våga använd lite socker.

Detta är vad jag kommit fram till styr vörtkokets längd. Hittar ni felaktigheter får ni gärna höra av er!

lördag 27 maj 2017

Bryggning: Floki

Kände att det var dags att sätta igång ytterligare ett nytt mjöd innan sommaren drar igång på fullt allvar. Tanken är att detta skall bli ett torrt mjöd, utan kolsyra. Ville testa att göra ett mjöd med riktigt stora mängder frukt. Och när jag hittade mogna mangos till ett bra pris och dessutom persikor så kändes valet givet. I sedvanlig fick mjödet sitt namn från TV-serien Vikings. Namnet föll på Floki, Ragnar Lothbroks bästa kompis.


Receptet såg enligt nedan:
  • 3 kg blomsterhonung
  • 1,5 rapsblomsterhonung
  • 3 kg persikor
  • 12 st mogna mangos
  • Kokat vatten nerkylt till 19C för att tillsammans med honungen och fruktpuren av persikor och mangon för komma upp i 15 liter.
  • 2 g bentonite
  • 3 g Fermaid K
  • 7 g GoFerm
  • 2 st paket Lalvin 71B-1122
  • Uppmätt OG 1,110
Satte det här mjödet i ett 19 liters pet jäskärl och tanken är att efter midsommar tappa om det till ett 11,5 liter pet jäskärl för en längre tids lagring.Min förhoppning är som sagt att det här skall bli ett torrt (utjäst mjöd). Hoppas att jag lyckas få detta blankt/klart. Valde av den anledningen att tillsätta bentonite i det här mjödet från början. Förhoppningsvis gör detta att det klarnar snabbare och att jag slipper allt för många omtappningar. Eventuellt skall jag ha i lite ek i detta mjödet men det beror på hur jag upplever smaken när det har jäst någorlunda klart. :)

torsdag 25 maj 2017

Provsmakning: Paddingtons Brown Little Butt

I oktober förra året så bryggde jag en brun porter tillsammans med Pehr från Bellevue Brewing (brygglaget vi delar lokal med). Efter jäsningen så delade vi upp det här ölet i tre olika delar. En naturell, kokos och chili (Pasilla Negro). Sedan dess har detta ölet varit ett trevligt lite alkoholsvagare öl och jag hade på något konstigt sätt fått för mig att jag gjort detta inlägget. Tur att jag hade flaskor kvar.:)



Utseende: Typenligt röd-brun färg och en fluffig och krämig skumkrona. Iom färgen så ser man även att ölet är helt blankt.

Arom: Aromen innehåller milda rostade toner med en hint av choklad i bakgrunden. Chili versionen känner jag ingen skillnad på i aromen. Kokosversionen har ett tydligare rostad karaktär.

Smak: Smaken är väldigt centrerad runt den milda rostade smaken. I eftersmaken kommer det lite kraftigare rostad ton och lite choklad. Relativt fyllig och smakrikt öl för sin alkoholhalt på 4,3%. Återigen känner jag ingen skillnad mellan den naturella versionen och den med chili. Kokosversionen innehåller en rostad ton från kokosen som tillsammans med den ursprungliga versionens rostade smak skapar en kraftig rostad smak i olika lager/nivåer.

Slutsats: Utseende mässigt och med OGt och FGt i åtanke så är ölet helt stiltypiskt. Men när det kommer till smaken och därmed receptet så finns det en hel del förbättringspotential. Känner först och främst att jag hade kunnat använt lika stor mängd brunmalt som karamellmalt. Tror också det hade passat bättre med pale crystal malt än crystal malt som jag använde. Hade också använt Carafa I istället för den chokladmalten som jag använde. Tror att jag hade fått en bredare smakbild om jag hade utformat receptet på det sättet. Nu blev det ölet ganska endimensionellt och något tråkigt.

Av dessa tre versioner så blev den naturella bäst den här gången. Kokos blev lite "rostat med rostat" och chiliversionen var ingen skillnad alls från den naturella. Chilisorten Pasilla Negro är öppenbarligen mycket mild och det krävs bra mycket mer än 1 frukt på 10 liter för att det skall bli smak av det.

Glaset är ett så kallat stout glas från Sejdelshoppen om någon undrar.:)

lördag 29 april 2017

Flasktappning: 333 IPA, Manana IPA

FG 13

Vi bryggde ju en klassisk Amerikansk IPA i början av april som det nu i helgen blev dags att flasktappa. I ena halven av denna satsen tillsatte vi 1 kilo frukt per 10 liter i form av mango och ananas (hälften av varje). FGt visade 13 och med ett OG på 64 så blir det en utjäsning på 79% och en alkoholhalt på 6,7%.

Det här ölet doftade och smakade mycket lovande kan jag säga!

tisdag 25 april 2017

Provsmakning: Monks Barley Wine

För mer än ett år sedan bryggde vi ett barley wine som vi valde att jäsa med belgisk jäst. Ölet jäste intensivt och länge (bubblade i jäsröret i över 4 veckor) och mycket riktigt så lyckades jästen i stort sett jäsa ut ölet helt, trots hög mäsktemperatur, låg jästemperatur och dextrinmalt. Alkoholhalten landade på hisnande 14,3% och vi tillsatte champangejäst för att få kolsyra. Men nog pratat, nu är det äntligen dags för en officiell provsmakning!

Mörk röd fin färg!
Utseende: En liten skumkrona, helt blank (klar) mörk röd färg. Kan inte bli mycket snyggare utseende på en barley wine än det här!

Arom: I aromen finns en ton av russin, lite karamell och i bakgrunden känner man estrarna från den belgiska jästen.

Smak: I smaken kommer det först en touch russin, som övergår i karamell som i sin tur övergår i en belgisk torr eftersmak och avslutning. Lagom beska och lagom kolsyra. En viss värme från alkoholen förstås men inte så det bränner.

Slutsats: Har lite svårt att säga vad jag hade gjort annorlunda men jag hade nog bytt ut crystal malt mot pale crystal malt istället och samtidigt ökat på mängden något. Kanske även kokat längre för att få upp OGt utan att behöva tillsätta socker.


Det här är nog det svåraste av våra öl att ge ett slutomdöme på. Ölet är på över 14% men är ändå (iom utjäsningen) mycket lättdrucket. Ölet påminner mycket om en barley wine men även om belgian dark strong ale. Kanske även testa någon annan jäst som lämnar mer restsötma.

Glaset är ett så kallat teku glas från Sejdelshoppen om någon undrar.:)

söndag 23 april 2017

Flasktappning: Princess of Rye

Vi bryggde ju en Imperial Porter med en del rågmalt i början av mars som det nu i helgen blev dags att flasktappa. FGt visade 26 och med ett OG på 92 så blir det en utjäsning på 70% och en alkoholhalt på 8,7%. En alldeles lagom utjäsning som var den vi hoppades på. Inte för utjäst och torrt och inte för dåligt utjäst och för fyllig. Trots en hög styrka och stora mängder karamellmalt och även lite brunmalt så lyckades jästen jäsa ut såpass. Naturligtvis hjälpte låg mäsktemperatur och sockret till men vi tror även att vår sekiundärjäst Mangrove M42 New World Strong Ale har lyckats tugga ner ölet några pinnar ytterligare än vad primärjästen Mangrove M44 West Coast hade gjort.

FG 26

En vecka innan flasktappningen så tappade vi om ölet för att vi var osäkra på när vi skulle hinna flasktappa det och dessutom ville vi ha en del av ölen med chili. Den här gången föll valet på chilisorten Cascabel, en brunaktig rund chilifrukt med en rökig doft. Vi noterade att det var relativt mild så vi valde att lägga i hela 3 st chilifrukter i 10 liter i en humlekokpåse tillsammans med lite rostfria metallbitar (för att tynga ner). Vid flasktappningen så fanns det en viss hetta men vi bedömde att den skulle lugna ner sig med tiden.

Sammanlagt blev det 60 liter att lägga på flaskor. Vi valde att kolsyresätta med 4,5g/l för att få en "mjuk" kolsyra. Nu får det här ölet ligga på flaska och gotta till sig under sommaren.

måndag 17 april 2017

Bryggning: Astrid

Samtidigt som vi bryggde 333 IPA (Manana IPA) så valde jag att tillsammans med en av min kompisar Daniel sätta igång ett nytt mjöd. Det blev som vanligt ett fruktmjöd. Den här gången föll valet på granatäpple. I sedvanlig ordning så fick detta mjöd sitt namn från den grymma TV-serien Vikings. Namnet föll på Astrid. Skall inte avslöja vilken roll i handlingen den karaktären har.:)

Astrid från TV-serien Vikings
Receptet såg ut enligt nedan:
  • 5 kg klöverhonung
  • 5 liter ekologisk granatäplejuice
  • Kokat vatten nerkylt till 17C för att tillsammans med honungen och fruktjuicen komma upp i 14 liter.
  • 2,5 g Fermaid K
  • 5 g GoFerm
  • 1,5 g kalciumkarbonat
  • 2 st paket Lalvin 71B-1122
  • Uppmätt OG 1,125

Tanken med recepetet är att försöka ta ut granatäpplets syrlighet med mjödets restsötma. Hoppas med andra ord på att det inte blir helt utjäst utan att det stannar någonstans mellan 1,010 och 1,020. Skulle det mot all förmodan jäsa ner lägre eller om det är för syrligt så för jag helt enkelt tillsätta mer honung i efterhand. Försöker även mig på att justera upp pHt med kalciumkarbonat av samma anledning.

Jästvalet var enkelt. Många använder denna jästen som standardjäst för sina fruktmjöd och det kommer även jag göra om det inte finns något speciellt skäl till att använda någon annan jäst. Testar även att använda båda Fermaid K och GoFerm för att optimera jäsningsprocessen.

Oväntat mörk färg?!

Det kändes som om grantäpplejuicen och klöverhonungen gifte sig fint smakmässigt. Det som dock förvånade mig var färgen som blev mörkbrun?! Ändrar sig antagligen när jästen har flockulerat och mjödet börjat klarna. Hade förväntat mig en rödaktig färg, men det blir kanske kommer senare som sagt?

Nu får det här mjödet stå och jäsa i ett 23 liters pet-jäskärl i några veckor. Sedan tappar vi om det till en 11,5 liters kärl. Förhoppningsvis blir det fler mjöd tillsammans med Daniel längre fram. Kanske inga fler under våren men efter sommaren hoppas jag kunna starta igång flera olika mjöd. Förhoppningsvis blir det en hygglig sommar så man själv kan skörda bär och frukter som kan kan använda.

fredag 14 april 2017

Bryggning: 333 IPA, Manana IPA

I helgen blev det dags för det första halvårets sista bryggning. Den här gången blev det en klassiskt amerikansk IPA fullproppad med humle för att på så sätt göra ett slutgiltigt test av vårat humlefilter.

Recepetet såg ut så här: 
333 IPA (74 liter)

Recipe Specifications
--------------------------
Estimated OG: 1,068 SG
Estimated Color: 13,4 EBC
Estimated IBU: 45,0 IBUs
Boil Time: 75 Minutes

Ingredients:
------------
Amt                   Name                                     Type               %/IBU        
19,50 kg           Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)        Grain                97,5 %       
0,50 kg             Crystal Malt - 30L (70,0 EBC)            Grain                2,5 %        
80,00 g             Warrior [17,00 %] - Boil 60,0 min       Hop                  45,0 IBUs             
333,00 g              Simcoe [13,00 %] - Boil 15,0 min    Hop                  -    
333,00 g              Wiamea [16,50 %] - Boil 15,0 min   Hop                  -   
333,00 g              Simcoe [13,00 %] - Boil 3,0 min       Hop                 -   
333,00 g              Wiamea [16,50 %] - Boil 3,0 min      Hop                 -   
333,00 g              Simcoe [13,00 %] - Dry Hop 5,0 Days  Hop                       
333,00 g              Wiamea [14,00 %] - Dry Hop 5,0 Days  Hop                       

Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 20,00 kg
----------------------------
Name              Description                             Step Temperat Step Time    
Saccharification  Add 60,0 l of water at 70 C         64,0 C        90 min

Vår tanke är att dela upp det här ölet i två olika versioner. En neutral och en som vi tillsätter mango och ananas i, därav namnet Manana IPA. Inte direkt påhittigt namn men det fungerar.:) Vi kommer dela upp ölet i två jäshinkar från start och efter ett par dagar tillsätter vi frukten som vi mixat till en puré. Ni som undrar över namnvalet 333 IPA kan titta lite närmare på receptet så förstår ni.:)

Förutom frukten så är det här ett vanligt enkelt IPA recepet. En mycket liten skvätt karamellmalt, låg mäsktemperatur och lång mäsktid för hög utjäsning och Mangrove M44 West Coast jäst som accenturerar humlesmaken. Och så stora mängder smak och aromhumle förstås.:)

Innan kok landade SG på 60 vilket lovade gott för att vi skulle träffa våra värden.  Efter avslutad kylning som bara tog 15 minuter så hade vi 70 liter i jäshinken med ett OG på 64, vilket var bara 1 enda pinne från beräknat OG. Frågan innan bryggningen var hurvida vårat humlefilter skulle klara av dom stora mängder humle (ca 1400g). Och det gjorde det med besked. Hade tom klarat av mer om vi hade önskat. Blev heller inget stopp i det under kylningen.

Humlefiltret klarar biffen!
OG 64

Nu får våra två jäshinkar stå och jäsa i några dagar, sedan åker en fruktpure av ananas och mango på ca 3 kg ner i ena jäshinken. Sen får det stå ytterligare och jäsa ut. Avslutningsvis är det dags för torrhumling och sedan flasktappning.